Kommun
Laddstationer i Gislaved kommun
153 publika laddpunkter på 29 anläggningar och 15 operatörer i Gislaved kommun, Jönköping län. Varje tal nedan bär sitt eget fönster och sin egen källa — omätt visas aldrig som noll.
Gislaved kommun har 6,6 elbilar (BEV) per publikt uttag — färre elbilar per uttag än riksgenomsnittets 7,3 — alltså ett tätare utbud (bestånd 31 december 2025, uttag ur NOBIL 2026-09-24). Antalet registrerade uttag i kommunen växte med 41 mellan 2025-07 och 2026-07 (+39 %) — registrering i NOBIL, inte byggnation. Rikets uttagsbestånd växte med 72 % under samma månader. Störst i kommunen efter antal uttag är ChargeNode med 52 av 153 uttag (34 %), enligt NOBIL-registret 2026-09-24. Ingen av kommunens 19 bedömda anläggningar var ofta full i mätfönstret 2026-08-25 – 2026-09-24 (gränsen går vid 15 % av de mätta timmarna med alla uttag upptagna).
Utgivare: Överås Invest AB (org.nr 556929-7806) · ChargeNode i samma koncern ingår i jämförelsen · hela utgivardeklarationen
Läs talen rätt. Högre tal betyder att fler elbilar delar på varje publikt uttag — tunnare utbud, inte bättre. Kvoten räknas på beståndet; nyregistreringarna är ett flöde och får aldrig kumuleras till en flotta. Kommunen är ägarens registreringskommun — leasing-, tjänste- och åkeribilar bokförs där bolaget har sitt säte. Elbilstäthet förklarar inte hur mycket laddarna används (uppmätt ρ = 0,026) — kontext, aldrig en prognosmultiplikator. Utbyggnadstalet är registrering i NOBIL, inte byggnation. Laddningarna är ett aggregat; laddtid, laddningslängd och kWh publiceras inte, och en anläggning utan mätvärden är omätt, inte utan laddningar.
Läs talet rätt — fyra förbehåll. (1) Riktningen: talet är elbilar per uttag, så ett HÖGT tal betyder många bilar per laddpunkt. (2) Kvotens bilstorhet är beståndet — elbilar i trafik per 31 december, inte nyregistreringar. De nyregistrerade bilarna i rutan bredvid är ett flöde under ett år och får aldrig kumuleras till en flotta: uppmätt ligger kumulerade nyregistreringar 21,7 % över beståndet på riksnivå, och per kommun mellan 0,69× och 2,67×. (3) Kommunen är ägarens registreringskommun — leasing- och tjänstebilar bokförs där bolaget har sitt säte (uppmätt: Solna bär 231 elbilar per 1 000 invånare, 5,7× riksgenomsnittets 41, av just det skälet). (4) Elbilstäthet förklarar inte hur mycket laddarna används: uppmätt rangkorrelation mellan kommunens elbilar per uttag och faktiskt nyttjande är ρ = 0,026 över 82 kommuner — talet är kontext för utbyggnadsläget, aldrig en prognosmultiplikator.
Enligt NOBIL-registret fanns 153 publika laddpunkter (uttag) fördelade på 29 laddanläggningar i Gislaved kommun per 2026-09-24.Källa: NOBIL (CC BY 4.0, registerexport 2026-09-24), sammanställt av Laddbarometern. Uttag = enskilda laddpunkter, inte stationer. Underlaget är NOBIL-registrerade laddplatser — det täcker cirka 94 % av Sveriges publika laddpunkter (mätt mot EU-observatoriet EAFO, Q2 2026), inte 100 %. Operatörer som inte registrerar i NOBIL syns inte här.
Var laddpunkterna sitter #
En punkt per anläggning, ur NOBIL:s koordinater (2026-09-24). Bilden visar LÄGE, inte kapacitet — punktstorleken säger inget om antalet uttag.
Operatörer i Gislaved kommun #
| Operatör | Anläggningar | Uttag | Andel av kommunens uttag |
|---|---|---|---|
| ChargeNode | 3 | 52 | 34,0 % |
| Voltiva | 7 | 19 | 12,4 % |
| Monta | 3 | 18 | 11,8 % |
| Eways | 3 | 10 | 6,5 % |
| Recharge | 1 | 9 | 5,9 % |
| Rexolution Charge | 1 | 8 | 5,2 % |
| OKQ8 | 2 | 8 | 5,2 % |
| Eviny | 1 | 5 | 3,3 % |
| Gislaved Energi | 2 | 4 | 2,6 % |
| Vattenfall InCharge | 1 | 4 | 2,6 % |
| E.ON Energilösningar | 1 | 4 | 2,6 % |
| Virta | 1 | 4 | 2,6 % |
| Cheap Charge | 1 | 4 | 2,6 % |
| Paroy | 1 | 2 | 1,3 % |
| EBB Charge | 1 | 2 | 1,3 % |
Effektklasser #
| Effektklass (högsta effekt per anläggning) | Anläggningar | Uttag |
|---|---|---|
| ≤ 11 kW # | 3 | 14 |
| 12–22 kW # | 16 | 91 |
| 23–50 kW # | 1 | 2 |
| 51–150 kW # | 1 | 8 |
| 151–350 kW # | 7 | 32 |
| 350+ kW # | 1 | 6 |
Effektklassen är anläggningens HÖGSTA registrerade effekt (max_kw i NOBIL) — enskilda uttag på anläggningen kan ha lägre effekt.
Tillförlitlighet #
Kommunaggregat, aldrig en enskild anläggnings tal. Snittet är laddningsviktat, och nämnaren i varje anläggnings nyttjandegrad är registrets alla uttag — inte bara de vi hör. Upptid per kommun finns inte: drifttiden mäts per operatör, land och strömtyp och står på operatörssidorna.
Tunga fordon #
Två skilda storheter, aldrig en täckningsgrad mot varandra: lastbilarna är ett bestånd per ägarens registreringskommun, laddpunkterna är registerrader här. En anläggning utan klassning är oklassad, inte olämplig.
Källa: Trafikanalys t10023 (lastbilar i trafik 31 dec 2025) samt Energimyndighetens elektrifieringspiloter, koordinatmatchade mot NOBIL inom 250 m.
Besöksnäring #
Gästnätter är övernattningar, inte besökare. Kvoten är en utbudsindikator, inte ett mått på hur mycket som laddas.
Källa: Tillväxtverket/SCB, Inkvarteringsstatistiken (CC0). Endast kommuner med tolv mätta månader publiceras.
Beviljade bidrag #
Beviljat är inte byggt — raderna är beslut om stöd, inte laddpunkter i drift. AC/DC är HÄRLETT ur kr per laddpunkt och stämmer med ansökningarnas egna AC-/DC-ord i 81,8 % av 588 prövbara rader. Hur många av dem som saknas i NOBIL går inte att mäta. Summor per kommun; enskilda ärenden, sökande och anläggningar publiceras inte.
Källa: Naturvårdsverket, beviljade ansökningar till Klimatklivet t.o.m. 2026-06-30. Endast åtgärder myndigheten själv flaggat som publik laddinfrastruktur.
Underlag för en upphandling #
Tre frågor inför en upphandling: vilka som bygger här, vilka som bygger i närheten, och hur kommunen ligger till mot övriga kommuner i länet. Saknas underlaget står raden inte här.
Leverantörsfältet #
- 15 operatörer har anläggningar i kommunen. Störst efter antal uttag är ChargeNode med 52 av kommunens 153 uttag (34 %).
- 29 ytterligare operatörer bygger i Jönköping län men har ingen anläggning i Gislaved. Störst efter uttag i länet: Tesla (96 uttag i länet), Circle K (78 uttag i länet), Qwello Sverige (46 uttag i länet), IONITY (40 uttag i länet), St1 (30 uttag i länet), Securitas (18 uttag i länet), MER Sweden (18 uttag i länet), Waybler (16 uttag i länet). Registernärvaro säger ingenting om vilja eller förmåga att lämna anbud.
Går leverantörerna att kvalificera på uppmätt drift? #
10 av kommunens 15 operatörer har ett publicerat driftindex: ChargeNode 100, Voltiva 97, Monta 95, Recharge 99, OKQ8 99, Eviny 82, Vattenfall InCharge 97, Virta 99, Cheap Charge 94, EBB Charge 91. Talen är mätta på operatörens hela verksamhet i Sverige under 2026-09-17 – 2026-09-24, inte på anläggningarna i Gislaved — realtidsmätningen bryts ned per operatör, land och strömtyp, aldrig per kommun. Listan står i kommunens uttagsordning, inte i indexordning.
Publiceringsgrinden är minst 10 observerade laddpunkter och minst 20 % ansluten andel, lika för alla operatörer inklusive utgivarens egen verksamhet. Under den gränsen är driften omätt, inte dålig — ett tal hade beskrivit urvalet i stället för flottan. Ansluten andel = uttag som setts minst en gång i NOBIL:s realtidsflöde (senaste 60 dygn) delat med operatörens uttag i registret. Måttet svarar på hur representativ mätningen är — inte på hur mycket som hände under mätfönstret.
Referera indexet som ett uppföljningsbart krav #
Driftindexet går att referera direkt i förfrågningsunderlag och avtal: det publiceras löpande här, räknas likadant för varje operatör och bygger på öppna källor — kommunen kan alltså läsa av leverantörens värde under hela avtalstiden utan att begära ut något av leverantören. Måttet heter Opigo Driftindex. Mätningen är symmetrisk: samma fönster, samma nämnare och samma publiceringsgrind för alla, inklusive utgivarens egen verksamhet. Mätningen är nationell: ett indexvärde beskriver operatörens hela verksamhet i Sverige, aldrig anläggningarna i Gislaved — ska de egna anläggningarna följas upp måste avtalet mäta dem för sig.
Indexet mäter tillgänglighet, inte pris, avtalsvillkor eller kundnöjdhet. Vilken nivå som är rimlig att kräva står inte här: någon fastställd gräns finns inte, och en utgivare som är part i det som mäts ska inte sätta kommunens kravnivå åt den. En operatör utan publicerat index är omätt, inte dålig.
Kommunen mot övriga kommuner i Jönköping län #
| Mått | Gislaved | Median, övriga kommuner i länet |
|---|---|---|
| Uttag per 1 000 invånare | 5,3 | 4,4 (12 kommuner) |
| Elbilar (BEV) per publikt uttag | 6,6 | 7,4 (11 kommuner) |
| Andel DC-uttag av uttagen med känd strömtyp | 31 % | 42 % (12 kommuner) |
"Övriga kommuner i länet" är en länsjämförelse, inte angränsande kommuner — registret bär län, inte kommungränser. Medianen publiceras bara när minst 3 av länets övriga kommuner bär ett mätt värde. Andelen DC räknas mot uttagen med KÄND strömtyp.
Vad det här underlaget inte svarar på #
· sex frågor NOBIL och realtidsmätningen inte kan besvara
visa ▸minimera ▾
- Priser och avtalsvillkor. NOBIL bär inga priser — kr/kWh, abonnemang, roaming och avtalsformer går inte att jämföra här, och står därför ingenstans på sajten.
- Drift i just den här kommunen. Realtidsmätningen är nycklad på operatör, land och strömtyp. Ett driftvärde per kommun finns inte, och kan inte härledas ur det publicerade underlaget.
- Hur mycket som kommer att laddas. Elbilar per uttag är kontext för utbyggnadsläget: uppmätt rangkorrelation mot faktiskt nyttjande är ρ = 0,026 över 82 kommuner — alltså inget samband. Talet duger inte som efterfrågeprognos.
- När anläggningarna togs i drift. NOBIL:s datum är REGISTRERINGSdatum. Uppmätt mot OpenChargeMap ligger registreringen i median 689 dygn efter att stationen först syntes — "nytt i registret" betyder inte nybyggt.
- Vem som äger anläggningarna. Registret bär operatör, inte fastighets- eller anläggningsägare.
- Hela anbudsfältet. Underlaget är NOBIL-registrerade laddplatser — det täcker cirka 94 % av Sveriges publika laddpunkter (mätt mot EU-observatoriet EAFO, Q2 2026), inte 100 %. Operatörer som inte registrerar i NOBIL syns inte här.
Anläggningar med egen sida (7)
Så är kommunens tal räknade #
· källa, nämnare och datering för varje tal på sidan
visa metod ▸minimera ▾
- Anläggningar och laddpunkter (uttag) är rader respektive summerade antal_uttag ur NOBIL-registret, avgränsat till Sverige och till kommunfältet "Gislaved". Uttag = enskilda laddpunkter, aldrig stationer eller laddstolpar. Samtliga 29 anläggningar bär ett uttagsantal, så summan är fullständig.
- Operatör är registrets operatörsfält, kanoniserat så att samma aktör inte räknas två gånger under olika stavningar. Antalet operatörer är alltså antalet distinkta aktörer med minst en anläggning i kommunen.
- Effektklassen är anläggningens HÖGSTA registrerade effekt (max_kw) — enskilda uttag på anläggningen kan ha lägre effekt, så tabellen beskriver anläggningarnas toppeffekt, inte varje laddpunkts.
- Strömtyp läses ur registrets kontakttyper per anläggning. Anläggningar registrerade med blandad AC/DC kan inte delas upp per uttag och redovisas separat i stället för att fördelas med en gissning.
- Elbilar är BESTÅNDET — personbilar i trafik per 31 december 2025 enligt Trafikanalys tabell t10026, hämtad 2026-08-06, inte nyregistreringar under ett år. Flödestalen kommer ur SCB TK1001A och folkmängden ur SCB BE0101, hämtade 2026-09-08. Kommunen är bilägarens registreringskommun i båda bilkällorna. Mätunderlaget bakom förbehållen ovan: kumulerade nyregistreringar ligger 21,7 % över beståndet på riksnivå och mellan 0,69× och 2,67× per kommun, och registreringskommunen slår igenom hårt — Solna bär 231 elbilar per 1 000 invånare, 5,7× riksgenomsnittets 41, för att leasingbolag har sitt säte där. Rangkorrelationen mellan elbilar per uttag och faktiskt nyttjande är uppmätt ρ = 0,026 över 82 kommuner.
- Laddbara bilar (BEV + PHEV) i trafik kommer ur samma Trafikanalys-tabell (t10026) som elbilstalet. De två filerna korskontrolleras på BEV-talet: skiljer de sig utelämnas kommunen helt, hellre än att sidan bär två olika elbilstal.
- Laddningar är antalet laddpass i vår egen realtidslogg, summerat över kommunens anläggningar under de 30 senaste KOMPLETTA UTC-dygnen (2026-08-25 – 2026-09-23). 19 av kommunens 29 anläggningar bär ett tal i fönstret; övriga saknar det helt och räknas bara i nämnaren. Laddtid, laddningslängd och energi (kWh) publiceras inte — antalet ensamt går inte att räkna om till effektbehov.
- Ofta fullt är andelen av kommunens BEDÖMDA anläggningar (19 st) där mer än 15 % av de observerade timmarna hade i praktiken alla uttag upptagna samtidigt. Tröskeln är husets etablerade utbyggnadssignal och räknas av samma funktion som anläggningssidans panel. En anläggning utan tillräckligt mätfönster får ingen dom och räknas i varken täljare eller nämnare.
- Utbyggnad är skillnaden i kumulerat antal registrerade uttag mellan 2025-07 och 2026-07, båda hela månader — den pågående månaden räknas aldrig med, eftersom en halvmätt månad mot en hel ser ut som en nedgång som aldrig hände. REGISTRERING, INTE BYGGNATION: Created är dagen anläggningen lades in i NOBIL. NOBIL släpar median ~23 månader efter första observation (98 % av 2025-kohorten fanns i OpenChargeMap före sitt NOBIL-datum). Presentera aldrig serien som byggd kapacitet.
- Nyttjandegrad, kommunsnitt är ett LADDNINGSVIKTAT snitt: varje anläggnings nyttjandegrad över de 30 senaste kompletta UTC-dygnen multipliceras med anläggningens antal laddningar i samma fönster, summan divideras med summan av laddningarna. Vikten gör talet till "hur fulla laddarna var där laddningen skedde" i stället för ett snitt över anläggningar, där en tom laddare väger lika tungt som en hårt trafikerad. Varje anläggnings egen nyttjandegrad räknas mot registrets ALLA uttag, inte bara de vi hör i strömmen. Snittet publiceras från 5 mätta anläggningar och uppåt; under det står "–", eftersom en kvot ur ett fåtal anläggningar rör sig mer med urvalet än med kommunen. Den enskilda anläggningens nyttjandegrad publiceras inte — bara aggregatet.
- Upptid per kommun saknas, och det är en mätfråga, inte ett val: realtidsaggregatet är nycklat på operatör, land och strömtyp, och ingen publicerad artefakt bär observerad tid per anläggning. Utan nämnare finns ingen andel, och att fördela en operatörs riksvärde på kommunen efter uttagsandel vore en modell. Rikets uppmätta drifttid var 97,6 % i mätfönstret 2026-09-17 – 2026-09-24 — rikets tal, inte Gislaveds.
- Beviljade bidrag är Naturvårdsverkets beslut om Klimatklivet-stöd till åtgärder som myndigheten själva flaggat som PUBLIK laddinfrastruktur, summerade per kommun. Beloppet är senast tillgängligt beviljat stödbelopp, inte utbetalat. AC/DC står inte i källan utan är härlett ur kr per beviljad laddpunkt med gränsen 150 000 kr, en gräns satt där beloppsfördelningen är tunnast; precisionen mäts mot oberoende nyckelord i ansökningarnas rubriktext. Ansökningar som anger flera kommuner räknas i ingen av dem — att dela beloppet jämnt vore en gissning. Hur många av de beviljade laddpunkterna som SAKNAS i NOBIL går inte att mäta: bara 9,3 % av de publika bidragsraderna kan knytas till en namngiven anläggning, så ett sådant tal hade mätt vår matchningsgrad och inte utbyggnaden. Kommunen är den kommun sökanden angett i ansökan.
- Elområde härleds ur län och latitud (stamnätets snitt approximeras med länsgränser, delade län avgörs på latitud). Det är en dokumenterad approximation, inte en nätområdesuppgift — elnätsföretagens koncessionsområden och tariffer publiceras inte här.
- Datering. Registerfakta på sidan är daterade med registerexporten (2026-09-24), bilfakta med sina egna mätdatum. Källorna dateras var för sig och blandas aldrig till ett gemensamt "uppdaterat"-datum.
- Omätt är inte noll. Ett värde som saknar underlag utelämnas helt eller visas som "–". Det står aldrig en nolla där vi inte har mätt.
Underlaget är NOBIL-registrerade laddplatser — det täcker cirka 94 % av Sveriges publika laddpunkter (mätt mot EU-observatoriet EAFO, Q2 2026), inte 100 %. Operatörer som inte registrerar i NOBIL syns inte här. Underlaget är öppet: NOBIL publiceras under CC BY 4.0, Trafikanalys och SCB som öppna data. Metod för rikstalen →
Vanliga frågor
- Hur många laddstationer finns i Gislaved kommun?
- Enligt NOBIL-registret fanns 153 publika laddpunkter (uttag) fördelade på 29 laddanläggningar i Gislaved kommun per 2026-09-24. Underlaget är NOBIL-registrerade laddplatser — cirka 94 % av Sveriges publika laddpunkter (EAFO Q2 2026); operatörer som inte registrerar i NOBIL syns inte.
- Hur många snabbladdare finns i Gislaved kommun?
- 48 av kommunens 153 laddpunkter (uttag) sitter på DC-anläggningar (snabbladdning), fördelade på 10 anläggningar, enligt NOBIL-registret per 2026-09-24.
- Vilka laddoperatörer finns i Gislaved kommun?
- 15 operatörer har laddanläggningar i Gislaved kommun enligt NOBIL-registret (2026-09-24). Störst efter antal uttag: ChargeNode (52 uttag), Voltiva (19 uttag), Monta (18 uttag), Eways (10 uttag), Recharge (9 uttag).
- Hur många elbilar finns i Gislaved kommun?
- 1 011 rena elbilar (BEV) var i trafik i Gislaved kommun per 31 december 2025 (Trafikanalys, tabell t10026). Talet är BESTÅNDET — antalet bilar som finns — och ska inte förväxlas med nyregistreringarna under ett enskilt år; kumulerade nyregistreringar ligger 21,7 % över beståndet på riksnivå eftersom bilar skrotas, exporteras och avställs. Kommunen är ägarens registreringskommun — leasing- och tjänstebilar bokförs där ägarbolaget har sitt säte.
- Hur många laddbara bilar nyregistrerades i Gislaved?
- Helåret 2025 nyregistrerades 351 laddbara bilar (BEV+PHEV) i Gislaved kommun — 63 % av kommunens samtliga nyregistreringar (SCB TK1001A). Talet är årets nyregistreringar, inte beståndet av laddbara bilar, och kommunen är ägarens registreringskommun — leasing- och tjänstebilar bokförs där ägarbolaget har sitt säte.
- Hur många elbilar går det per laddpunkt i Gislaved?
- Gislaved kommun hade 153 publika laddpunkter (uttag) i NOBIL-registret per 2026-09-24, och 1 011 elbilar (BEV) i trafik per 31 december 2025 — det ger 6,6 elbilar per publikt uttag. Ett högre tal betyder att fler bilar delar på varje laddpunkt. Bilstorheten är beståndet (Trafikanalys t10026), inte nyregistreringarna under ett år, och kommunen är ägarens registreringskommun.
- Hur står sig Gislaved kommun mot riksgenomsnittet?
- Gislaved kommun har 6,6 elbilar per publikt uttag, mot riksgenomsnittets 7,3 (290 kommuner) — alltså färre elbilar per uttag än riket. Kvoten bygger på BESTÅNDET (Trafikanalys t10026, bilar i trafik 31 december) och NOBIL-registrets uttag, inte på nyregistreringar under ett år. Talet beskriver utbudsläget, inte efterfrågan: uppmätt rangkorrelation mot faktiskt nyttjande är ρ = 0,026 över 82 kommuner.
- Hur mycket används laddstationerna i Gislaved kommun?
- I mätfönstret 2026-08-25 – 2026-09-23 var nyttjandegraden i Gislaved kommun 6,9 % som laddningsviktat kommunsnitt, baserat på 19 av kommunens 29 anläggningar. Snittet väger varje anläggning med dess antal laddningar i samma fönster, och varje anläggnings nyttjandegrad räknas mot registrets alla uttag — inte bara de vi hör i strömmen. Riket låg på 13,0 % i samma fönster. Talet är ett kommunaggregat; enskilda anläggningars nyttjandegrad publiceras inte.
- Hur bra fungerar laddarna i Gislaved kommun?
- Det finns ingen uppmätt drifttid för Gislaved kommun. Vår realtidsmätning av NOBIL:s statusström aggregeras per operatör, land och strömtyp — ingen publicerad artefakt bär observerad tid per anläggning, och utan nämnare finns ingen andel. Att fördela en operatörs riksvärde på kommunen efter uttagsandel vore en modell, inte en mätning. Rikets uppmätta drifttid var 97,6 % i mätfönstret 2026-09-17 – 2026-09-24 — rikets tal, inte Gislaveds. Drifttid per operatör står på operatörssidorna.
- Hur ofta är laddstationerna fulla i Gislaved kommun?
- 0 % av de 19 anläggningar i Gislaved kommun som gick att bedöma var "ofta fulla" i mätfönstret 2026-08-25 – 2026-09-24 — det vill säga att mer än 15 % av de mätta timmarna hade i praktiken alla uttag upptagna samtidigt. En anläggning med för kort mätfönster får ingen dom och räknas i varken täljare eller nämnare: den är obedömd, inte "inte full".
- Vilken laddoperatör är störst i Gislaved kommun?
- ChargeNode har flest uttag i Gislaved kommun: 52 av kommunens 153 laddpunkter (34 %) fördelade på 3 anläggningar, enligt NOBIL-registret per 2026-09-24. Totalt har 15 operatörer minst en anläggning i kommunen. Andelen avser uttag, inte laddad energi eller omsättning.
- Hur många eldrivna lastbilar finns i Gislaved kommun?
- Per 31 december 2025 var 2 tunga (över 3,5 ton) och 70 lätta (högst 3,5 ton) eldrivna lastbilar i trafik i Gislaved kommun (Trafikanalys, tabell t10023). Kommunen är ägarens registreringskommun — åkeriers fordon bokförs där bolaget har sitt säte, inte där de kör. Antalet lastbilar och antalet laddpunkter är två skilda storheter och får aldrig läsas som en täckningsgrad mot varandra. I kommunen finns 3 anläggningar klassade för tunga fordon.
- Hur många laddbara bilar går det per 1 000 invånare i Gislaved?
- Gislaved kommun hade 69 laddbara bilar (BEV + PHEV) per 1 000 invånare: 2 003 laddbara personbilar i trafik per 31 december 2025 (Trafikanalys t10026) mot en folkmängd på 28 936 (SCB BE0101). Kommunen är ägarens registreringskommun — leasing- och tjänstebilar bokförs där bolaget har sitt säte, vilket lyfter talet kraftigt i kommuner med många bolagssäten.
- Har Gislaved kommun fått Klimatklivet-stöd till publik laddning?
- 12 beslut om Klimatklivet-stöd till publik laddinfrastruktur i Gislaved kommun finns i Naturvårdsverkets lista över beviljade ansökningar t.o.m. 2026-06-30, tillsammans 14 894 926 kr och 59 beviljade laddpunkter. Beloppet är senast tillgängligt beviljat stödbelopp, inte utbetalat, och ett beslut är inte en byggd laddpunkt. Icke-publika stöd (Ladda bilen: bostad och arbetsplats) ingår inte i talet.
Sverigestatistik för publik laddning → · Alla kommuner →